Hur mycket vägde skeppet Vasa?

SVAR:
Vasas skrov vägde 1 200 ton vid förlisningen. Skeppet hade en barlast på 120 ton gråsten.


FRÅGA: 
Var dessa 1200 ton inklusive eller exklusive denna gråstensballast? Hade alla fartyg vid den här tiden en ballast av sten?

Fred Hocker, chefsforskare svarar:
"Vasas deplacement av 1200-1250 ton inkluderar barlast, bestyckningen, proviant och alt annat som var ombord vid seglingen. Skeppet saknade soldaterna, som vägde c 1,7 ton, plus proviant som vägde c 100 ton, så vi räknar att total vikten i strid var närmare 1300-1350 ton. Skrovet själv vägde c 600 ton.

Sten var den typiska material till barlast fram till senare delen av 1700-talet, då man började att använda järn. Ibland i 1600-talet hade man gamla kanoner eller andra metallföremål som barlast."


FRÅGA:
I svaret nämner du först att deplacementet på cirka 1200 ton omfattar även provianten, men senare säger du att proviant på cirka 100 ton tillkom. Menar du med dessa 100 ton proviant sådan som inte var med vid avfärden från Stockholm utan som skulle införskaffas senare?

Fred Hocker, chefsforskare svarar:
"Vasa hade en viss mängd proviant ombord vid seglingen, men var inte fyllprovianterat. Vi tror att c. 100 ton proviant och annat utrustning saknades, och skulle lastas ombord vid Älvsnabben. Så deplacementet vid förlisningen var 120–1250 ton, men i krigstjänst skulle deplacementet har varit närmare 1350 ton."


FRÅGA:
Hur räknar man ut Vasas deplacement respektive skrovets vikt? Jag förmodar att det finns någon avancerad matematisk formel för detta - kan den förklaras på något förenklat sätt?

En annan fråga också i detta sammanhang: i en tidslinje på museets webbsida står det att skeppet väger 900 ton (https://www.vasamuseet.se/bevarande/tidslinje-bevarande). Det står skeppet, inte skrovet, så Nu undrar jag om de ytterligare 300 tonnen jämfört med skrovets 600 ton (som du nämner ovan) beror på master och annat.

Fred Hocker, chefsforskare svarar:
"Vi räknar deplacementet efter volumen av vatten som skeppet sitter i. Man kan räkna undervattensvolumen av skrovet efter en skrovritning på flera sätt, ju mer komplicerad ju mer några. Vi använder an dator idag, men man kan räkna med calculus för hand.

Vi räknar att skeppet som det står i museet idag vägar omkring 800-900 ton, men masterna, riggning, och flera tons konserveringsmedel ingår. Skrovet själv, utan mast och nybyggd, vägde närmare 600-700 ton innan det blev vattendränkt."