Välkommen till Vasamuseets besöksforum!
Ställ frågor och hjälp oss med förslag och idéer!
Vasamuseet är ett av Skandinaviens mest välbesökta museer. Här finns det unikt välbevarade örlogsskeppet Vasa från 1628 i all sin prakt, utsmyckad med hundratals träskulpturer.
Varje år tar 1,5 miljoner besökare del av utställningarna i museet somberättar om människorna ombord, om Vasas tid, hur skeppet återupptäcktes och bärgades efter 333 år på botten i Stockholms ström samt om den forskning som nu pågår för att bevara Vasa.
Vasamuseet ligger på Kungliga Djurgården i Stockholm.
Vasa hade troligen två kompasser, placerad i nakterhuset, ett stort skåp som stod framför kollerstocken och rorsmannen på övre batteridäck. Man behövde två stycken, för att kollerstock systemet krävde att rorsmannen stod på den ena sidan eller den andra i styrplikten, men inte i mitten.
Kompassen själv var en "dry card" kompass, med en magnetiserad nål limmat till ett rund kort, balanserad på en mässingnål i en träskål ca 120 mm i diameter. Skålen hängdes i ett box så att den kunde sitta horisontalt hur som helst skeppet rörde sig.
Vi har kvar ett fragment av en kompass skål, men resten har försvunnit. Vi har hela nakterhuset, ett fint skåp ca 160 cm bred, 100 cm hög och 50 cm djup.
Placering var just framför mesanmasten och kajutan.
Tack för snabbt och utförligt svar!
Jag frågade för att jag utrustar ett modellskepp, en tremastare med 44 kanoner, som är lite lik Vasa. Nu hade jag hittat en sak av mässing som skulle platsat bra som kompasshus midskepps. Men jag får avstå med ledning av ditt svar. Det blir ju fel med bara en kompass.
Färgsättningen på min modell tänker jag knycka från Vasa. Mycket rött och guld. Passar på att fråga om lämplig färgsättning på båtens botten. Den som började bygga min båt målade botten vit. Men jag kan inte tro att det förekom på verkliga skepp.
Vore inte svart mer passande?
Bästa hälsningar
Stefan Jonvall
Det var vanligt i 1600-talet att man målade skeppsbotten med en blandning som var mycket talg, och hade en smutsig vitt färg.
Tack, mycket bra att få veta, då väljer jag någon trött vit bottenfärg.
En fråga till om kompasser, om det går bra?
Du sade att man hade en kompass på vardera sidan om ratten, i ett litet hus. Finns det någon kunskap om det i segelfartyg förekommit två kompasser som mer liknar senare modernare kompasshus i mässing?
Dvs skulle bildens två”kompasshus” vara rimliga? Ratten ligger på däck. Ska monteras i stolpen i mitten, akter om kompasshusen.
Bästa hälsningar
Stefan Jonvall
Man började att använda kompasshus i mässing (tidigt 1800-talet, tror jag) efter man hade lämnat kollerstocken och tog ratt i bruk. Med ratten behöver man bara en kompass, som brukar att stå direkt framför ratten. Man behövde två kompasser med en kollerstock för att rorsmannen stod till sidan av kollerstocken, till babord eller styrbord. Med ratten kan rorsmannen stå stilla på en plats.
Fred
Stort tack! Roligt att få reda på. Då ställer jag ett kompasshus av mässing framför ratten.
Nu letar jag efter en galjonsfigur. Har hittat mängder av olika sådana på nätet. Har också kollat på Marinmuseet i Karlskrona.
Har du sett någon sån här galjonsfigur, eller något likartat: En änglalik kvinna som rider damsadel, har en rovfågel på sin utsträckta arm och tittar mot horisonten. Jag har hittat en sådan, tänkte bara klippa bort vingarna. Finns det någon rimlighet i en sådan figur?
Bästa hälsningar
Stefan Jonvall
När du skriver framför ratten, menar du för om ratten? Eller mellan ratten och rorsman!
Bästa hälsningar
Stefan J
Rorsmannen står bakom ratten och tittar framåt, nakterhuset med kompassen står längre fram.
Fred
Jag frågade dig om kvinnliga galjonsbilder. Jenny Lind blev tydligen galjonsfigur på ett stort amerikanskt fartyg med namney Nightinggale. Försökte kopiera in en artikel här, men lyckades inte. Jag har en god vän som sjöng på en tillställning i Sverige när galjonsfiguren återupptäcktes efter fartygets förlisning.
Artikeln går att hitta i Länspumpen. Jag gör ett nytt försök att skicka den.
Bästa hälsningar
Stefan Jonvall
Bifogar bild på min egen galjonsfigur
JENNY LIND (1820-1887). Just idag är det exakt 200 år sedan vår första världsstjärna inom musikbranschen föddes. Operasångerskan Jenny Lind blev oerhört populär i sin samtid, både i Sverige och internationellt, och firas idag på många ställen runtom i världen. Slår man på hennes namn i British Newspaper Archive får man över 100 000 träffar på 1800-talet. Inom den anglosaxiska världen fick hon tillnamnet ”the Swedish Nightingale”.
Många fartyg döptes efter henne. I Sverige minst tre varav barkskeppet Jenny Lind (överst till
vänster i bild) på 127 svåra läster byggd i Västervik 1849 för Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta m.fl. kanske är den mest kända. Fartyget var sysselsatt i internationell trampfart med destinationer som New York, Rio de Janeiro, Valparaiso, Sydney och Hongkong för att ta några exempel. Lars Johan Hierta var en stor beundrare av Jenny Lind och namnvalet underlättade helt säkert affärerna. Befälhavare och delägare fram till 1854 var den legendariske sjökaptenen Nils Werngren som med brigantinen Mary Anne 1841 blev den förste svenske världsomseglaren.
I Lloyd’s Lists får man över 2000 träffar på Jenny Lind och utanför Sverige hittar man under mitten av 1800-talet åtminstone ett femtiotal fartyg med namnet Jenny Lind eller Nightingale. En av de mer kända av dessa fartyg var den amerikanska klippern Nightingale (nederst till vänster) byggd 1851 i Eliot, Maine, och vars galjonsfigur (till höger) föreställde Jenny Lind. Denna galjonsfigur hittades 1994 i en lada utanför Alingsås. Om detta fartyg och galjonsfiguren har Karl-Eric Svärdskog skrivit en spännande bok ” Jenny Lind - Från näktergal till fågelskrämma”.
www.lanspumpen.se publ: 2020-10-06 © Länspumpen 2020
Länspumpen - Sjöfartshistorisk tidskrift sid 2(2)
Jenny Lind var även känd för sin välgörenhet. Hon drog in stora pengar på sina framträdanden och en stor av dessa intäkter skänkte hon bort till olika välgörande ändamål vilket även kom sjöfolk tillgodo. Ett exempel: Den svenska briggen Johanna råkade i sjönöd på nordatlanten i september 1850 och blev undsatt av ett amerikanskt barkskepp Sophia. Vid räddningsoperationen drunknade Sophias förstestyrman och efterlämnade änka och barn i små omständigheter. Johannas befälhavare gotlänningen Holger Fredrik Jansson blev hårt tagen av detta och skrev ett brev till Jenny Lind om den tragiska händelsen. Något senare kom en gåva på 500 dollar från henne till familjens hjälp. (500 dollar 1850 motsv. ca 17 000 dollar idag räknat i köpkraft)
Länspumpen sällar sig till firarna!
www.lanspumpen.se publ: 2020-10-06 © Länspumpen 20
I Länspumpen finns bilder också
Mvh Stefan Jonvall
Tack för transkriberingen. Kan gissa att Jenny Lind var populärt som skeppsnamn i 1800-talet. Då jag jobbade vid Mystic Seaport i 1980-talet hade vi en utställning om galjonsfigur med en Jenny Lind.
Du vet att den nuvarande museichef vid Vasamuseet heter också Jenny Lind?