Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Olyckan - vem hjälpte till att stänga kanonluckorna?

Vem
hjälpte till att stänga kanonluckorna?


Vasamuseet Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Så vitt vi vet lyckades man inte stänga några kanonportar alls.
    Däremot har vi vittnesmål från förhöret med de inblandade som hölls den 5 september (alltså bara en månad efter):
    Viceamiral Eric Jönsson Krämer säger där att han sprang ner för att kolla att kanonerna var fast beslagna när skeppet började "sijda" och det var de. Men vattnet forsade in så fort att han nästan inte hann ta sig upp igen, han slog sig i huvudet. Kanske hade han också en tanke på att försöka stänga portar, men det är ingenting som nämns.

    I ett annat brev, från 12 aug, står att Eric Jönsson gick ner för att han hade tänkt försöka rulla över kanoner till ena sidan för att skeppet skulle rätta sig upp igen.
    En annan ledtråd är det skelett som återfanns klämt intill en lavett (kanonvagn). Kanske var det en besättningsman som försökte stänga portar?
    Didier Linder
  • Hur mycket hade hjälpt att stänga kanonports luckorna? Möjligen att det hade fördröjt förlisning och att man kanske hunnit med ett flytta kanonerna för att räta upp skeppet igen. Inte för att jag tror att det skulle ha räddad Vasa från sitt öde. Hur mycket vatten Vasas pumpar kunde pumpa ut jämfört med hur mycket vatten som hade kommit in genom de stämgda luckorna är kanske svårt att räkna ut. Det skulle möjligen kanske ha räddat alla ombord, men det skulle ju har gjort att kunakap om vad som hände när hon sjönk och annat relaterat till livet ombord gått förlorat för oss idag.

    Hur täta var/är kanonports luckorna när dem är stängda? Kan tänka mig att dem kunde leda bort regnvatten och vatten som stänks upp av vågor från att rinna in på batteridäcken, men inte att dem skulle hålla havsvatten ute om dem hamnade under vattenytan då det inte var något som de var byggda för.
    Mikael H
  • Hej!

    Kanonportarna var byggd precis för att hålla vatten ut under segling, för att det var vanligt att kanonportarna kom ner till vattnet. Portluckan har en dubbelkant med tre ytor som sitter i en urtag i skeppssidan. Det var inte absolut vattentätt, men under skeppets gungning/rullning funkar det väldigt bra, som test med moderna kopior har visat. Vatten skvätter in här och där, men inte i stora mängder. Ett problem är att man måste flytta kanonerna bakåt först, innan man kan stänga portarna, och det kräver flera personer till varje kanon, inget att man kan göra snabbt.

    Vi kan räkna hur snabbt man kan pumpa vatten ut från pumparnas dimensioner. Vi vet inte precis hur snabbt vatten kom in, men du har säkert rätt att man kunde inte ha pumpat ut på samma takten som vatten kom in om kanonportarna var öppna. Om portarna var stängda, jag tror att pumparna (fyra finns ombord) passar bra till behov. Det måste ha varit så, för att ett skepp med flera batteridäck sätter underdäckets portar i vattnet som en vanligt del av segling.

    Det borde vara så att ett skepp kan rätta sig även med en stor mängd vatten på däck, men Vasa hade nästan ingen "initial stability", som betyder att skeppet kunde inte klara situationen den 10:e augusti 1628. Som du antyder, skeppets brist i stabilitet var alvarligt. Även om skeppet hade inte sjunkit den 10:e/8:e ska Vasa aldrig ha varit ett bra skepp, utan att man hade byggd om skrovet ordentligt.

    Fred
    Fred Forskningsledare
  • Kanske glider lite från denna trådens ämne...

    Angående att bygga om skrovet för att lösa problem med stabiliteten. Hur mycket påverkade Vasas förlisning byggandet av hennes systerfartyg Äpplet som sjösattes 1629. Om det ens hanns med att göra några större förändringar av skrovet efter att Vasa visat sig vara väldigt ostabil. Äpplet klarade sig ju i flera år, 30 år av vad jag kan hitta om henne. (Är inte lätt då ett annat skepp från nästan samma tid har samma namn.)
    Var det samma byggmästare som översåg arbetet på båda skeppen. Eller var det en byggmästare per skepp? Henrik Hybertsson dog ju innan Vasa blev klar. Hein Jakobsson breddade tydligen Vasa en dryg fot efter att han tog över bygget. Inte för att det gjorde stor skillnad. Om någon alls. Kan detta gjort att ytterligare förändrigar i Äpplets dimentioner då hon började byggas senare och att det då fanns möjlighet att göra större förändringar i utformningen av hennes skrov?

    Har ni något tips på läsning om byggandet av Vasa och hur förlisningen påverkade skeppskonstuktion i Svergie efter olykan.
    Även om det finns mera information om Äpplet. Kan tänka mig att det är svårt att finna mycket information om ett 'lyckat' fartyg. Som det brukar vara. Det är ju oftast förlorarna som blir de som vinner i slutändan. Se bara på Vasa.

    Mikael H
  • Hej Mikael,

    Finns mycket information om Äpplet, inkl. en genomgående undersökning 1658-1659, då man funderade över att sätta skeppet tillbaka i tjänst. Vi kan se från informationen att Äpplet var fem fot bredare än besticket dvs 3½ fot bredare än Vasa (Hein Jakobsson berättade vid förhöret att han byggde Vasa 1 fot 5 tum bredare än besticket, som är mer eller mindre 1½ fot till en Hollandare). Hein tog över byggandet av Vasa från Henrik Hybertsson efter en stor del av botten var redan byggd. Äpplet, som hade kölen sträckt ett år efter Vasa, var under Hein Jakobssons kontroll från början, men virket var redan grov huggit, och han hade en begränsad möjlighet att ändra skeppets form och konstruktion. Den detaljerad undersökning from 1650-talet visar att Äpplet var byggd på samma sätt som Vasa, men liten bredare, och dokument från arkliet visar att Äpplet hade från början samma bestyckning som var planerad för Vasa, 56 stycken 24-pundare på två batteridäck. Även om Äpplet var i bruk i 30 år, skeppet var aldrig räknat som bra. Efter första seglingssäsong har man bytt ut 24-pundare på övre batteridäck för 12-pundare, och skeppet användes sällen.
    Äpplet kom i tjänst först 1629, men blev sjösatt 1628. Under sommaren 1628 låg skeppet vid kajen och väntade riggningen, som Louis de Geer hade kontraherat att leverera. Det kan vara så att övre delen av Vasas rigg, som bärgades hösten 1628, används till att färdiggöra Äpplet.
    Finns inte mycket publicerad om Äpplet. I många år var Vasas systerskepp blandat ihop i historieskrivning med ett tidigare Äpplet, byggd 1619-1623 i Västervik. Jan Glete lyckades at separera dem, och skrev en kort artikel i Marinarkeologiska Tidskriften (2001).
    Jag har skrivet ett par artikel om byggandet och förlisningen senast i Tidskrift i Sjöväsendet 2018. Om di kan inte hitta den, kan jag skicka en PDF, bara emaila mig vid fred.hocker@smtm.se.

    Fred
    Fred Forskningsledare
  • Antar att byggmästare inte kunde gå allt förlångt ifrån hur skeppen var överenskommet att de skulle vara vad gällande storlek. Även om det kom ändringar under byggets gång, när kölen var sträkt var det ju inte lätt att göra mycket förändringar. Hur mycket fick en byggmästre bestämma själv? Då man inte hade några ritningar att gå efter, endast byggmäsatrens expertis i skeppskonstruktion. Som jag kan anta kan ha resulterat i gissningar och antaganden om vad som skulle kunna funka och inte. Vasa är ju ett bevis på det. Om en annan byggmästare hade ansvar för bygget kanske resultatet hade blivit annorlunda?

    Hur länge var ett krigskepp i tjänst på 1600-talet? Har läst att en del skepp sänktes på strategiska platser för att fungera som spärrar, som med te x Kronan (1632) och Scepter (1636) som sänktes i Oxdjupet. Om Vasa hade klarat sig ifrån att gå under så hade hon förmodligen mött ett liknande öde? Kan skeppen ha används på andra sätt efter att deras tjänst hos staten var över? Om de såldes till andra länder eller om de byggdes om för andra ändamål?

    Tack för tipsen om vidare läsning i ämnet. Jag hittade på artiklarna som du hänvisade till.

    Micke
    Mikael H
  • Hej Mikael!
    Ett krigsskepp kunde ha ett arbetsliv upp till 40 år eller mer, som Scepter och Kronan hade. Vasas syster Äpplet var i tjänst i 30 år. I den svenska flottan var det vanligt att använda gamla skepp i byggandet av kajer och skeppsbro. Vi har identifierad flera vrak i Stockholm, Karlskrona och Helsingfors som användes så. I 2018 grävde vi ut skeppet Scepter (byggd 1614) på Skeppsholmen - detta begravdes 1638-1639 i byggandet av en nya kaj. Vi känner till flera skepp från Karl XIs flottan i Karlskrona, och under kommande sex år skall Statens Maritima och Transporthistoriska Museer undersöka ett flertal vrak från 1500- och 1600-talet.
    Besticket som byggmästaren fick från kungen i 1625 specificerade bara längd på kölen och max bredden. Resten var upp till byggmästaren efter diskussioner med kunden om hur många kanoner skeppet skall ha, hur skeppet skall används osv. Varje byggmästare hade sina egna idéer baserat på sin utbildning och erfarenhet.
    Fred Forskningsledare

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.