Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur mycket vägde vasaskeppet?

Hur mycket vägde Vasaskeppet?

Kommentarer

  • Hej Ewa,

    Tack för din fråga!

    Vasas skrov vägde 1 200 ton vid förlisningen. Skeppet hade en barlast på 120 ton gråsten.

    Med vänlig hälsning,

    Anna Vagge Bokning
  • Var dessa 1200 ton inklusive eller exklusive denna gråstensballast?

    Följdfråga: hade alla fartyg vid den här tiden en ballast av sten?
    Per Grankvist
  • Hej Per!

    Vasas deplacement av 1200-1250 ton inkluderar barlast, bestyckningen, proviant och alt annat som var ombord vid seglingen. Skeppet saknade soldaterna, som vägde c 1,7 ton, plus proviant som vägde c 100 ton, så vi räknar att total vikten i strid var närmare 1300-1350 ton. Skrovet själv vägde c 600 ton.

    Sten var den typiska material till barlast fram till senare delen av 1700-talet, då man började att använda järn. Ibland i 1600-talet hade man gamla kanoner eller andra metallföremål som barlast.
    Fred Hocker Forskningsledare
  • Hej Fred!

    I svaret nämner du först att deplacementet på cirka 1200 ton omfattar även provianten, men senare säger du att proviant på cirka 100 ton tillkom. Menar du med dessa 100 ton proviant sådan som inte var med vid avfärden från Stockholm utan som skulle införskaffas senare?
    Lena Eriksson
  • hur mycket vägde en kanon
    elias löfgren
  • Hej Lena!
    Vasa hade en viss mängd proviant ombord vid seglingen, men var inte fyllprovianterat. Vi tror att c. 100 ton proviant och annat utrustning saknades, och skulle lastas ombord vid Älvsnabben. Så deplacementet vid förlisningen var 120-1250 ton, men i krigstjänst skulle deplacementet har varit närmare 1350 ton.
    Fred Hocker Forskningsledare
  • Hej Elias,
    En 24-pundare kanon, huvudbestyckningen på Våsa, vägde 1200-1300 kg. De tre vi har kvar vägar 1210, 1250 och 1290 kg. Lavetten vägde omkring 300-350 kg.

    Vasa hade också andra kanontyper ombord. Två 24-pundare av äldre typ vägde c. 2500 kg varje, åtta 3-pundare vägde c. 400 kg varje. Sex stormstycken varierade men var alla mindre en 1000 kg.
    Fred Hocker Forskningsledare
  • Hej Fred!

    Tack så mycket för svaret! Det är spännande att läsa frågor och svar i detta forum.

    Jag har en följdfråga, en sak jag undrat en hel del över: hur räknar man ut Vasas deplacement respektive skrovets vikt? Jag förmodar att det finns någon avancerad matematisk formel för detta - kan den förklaras på något förenklat sätt?

    En annan fråga också i detta sammanhang: i en tidslinje på museets webbsida står det att skeppet väger 900 ton (https://www.vasamuseet.se/bevarande/tidslinje-bevarande). Det står skeppet, inte skrovet, så du undrar jag om de ytterligare 300 tonnen jämfört med skrovets 600 ton (som du nämner ovan) beror på master och annat.
    Lena Eriksson
  • Hej Lena,

    Vi räknar deplacementet efter volumen av vatten som skeppet sitter i. Man kan räkna undervattensvolumen av skrovet efter en skrovritning på flera sätt, ju mer komplicerad ju mer några. Vi använder an dator idag, men man kan räkna med calculus för hand.

    Vi räknar att skeppet som det står i museet idag vägar omkring 800-900 ton, men masterna, riggning, och flera tons konserveringsmedel ingår. Skrovet själv, utan mast och nybyggd, vägde närmare 600-700 ton innan det blev vattendränkt.

    Fred
    Fred Hocker Forskningsledare

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan bli synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy